Högupplöst laserskanning ger skogsbruket värdefulla data

I somras laserskannades två stora skogsområden i norr respektive söder med stöd från Mistra Digital Forest. Den högupplösta datan ska användas programövergripande för att utveckla modeller och digitala verktyg som främjar hållbar utveckling inom skogsbruket.

– Laserskanningen ger unika data som kan användas för att få fram modeller och resultat som har bred nytta och stärker Mistra Digital Forests forskningsprogram i sin helhet, säger Johan Holmgren, forskare vid SLU. I kombination med andra datakällor från samma områden får vi ett unikt informationsflöde som bidrar till att bevaka naturvärden och bedriva ett resurseffektivt skogsbruk.

Laserskanning med hög upplösning genomfördes över två stora områden i Västerbotten respektive Halland. Dessa ska användas för att ta fram trädkartor med så hög precision att det går att bedöma trädslag och ålder på enskilda träd. Parallellt genomfördes omfattande fältinventeringar för att få referensdata och information samlas in från skördare försedda med laserskanner. Samtidigt flygfotograferades områdena med hög upplösning. 

Detaljerade modeller för alla Sveriges skogar

– Att laserskanna skog i både norr och söder är angeläget för att få data som engagerar och är relevant för skogliga aktörer i hela landet, säger Fredrik Klang, forsknings- och utvecklingschef Sveaskog samt ordförande i Mistra Digital Forests Industriella råd. Målsättningen är att utveckla modeller för alla Sveriges skogar, oavsett om det handlar om tall- och granbestånd i norr eller mer varierade landskap med detaljrik blandskog i söder.

I söder laserskannades ett 12,5 x 50 km stort område, där ingick bland annat Tönnersjöhedens försökspark som har en stor variation av trädslag. Det norra testområdet på 25 x 50 km rymmer bland annat Krycklans försöksområde som laserskannades och inventerades 2019. Under hösten upprepades inventeringen av de cirka 500 provytorna med finansiering från Kempestiftelserna. 

– Laserskanningen blev färdig i början av september, säger Eva Lindberg, universitetslektor vid institutionen för skoglig resurshushållning på SLU och arbetspaketledare för Skogliga informationssystem i Mistra Digital Forest. Fältinventeringar pågår både i det södra och norra området. Provytorna inventeras på samma sätt i båda områdena men valet av provytor skiljer sig åt lite för att få en större variation av trädslag i det södra området. I det norra området använder vi samma provytor som vid tidigare inventeringar för att få en tidsserie. Inventeringarna kommer att bli färdiga under våren 2025.

Tillgången på data från flera tidpunkter kan användas för att utveckla modeller som bedömer skoglig tillväxt och kommer bland annat att användas inom samarbetet med Mistra Digital Forests norska motsvarighet SmartForest.

”Hjälper oss förstå värdet av högupplösta laserdata”

I en del av det nordliga området samlar Komatsus testmaskiner in stora datamängder som berättar var trädet har växt, trädslag och storlek. Liknande data har hämtats in i södra området med en skördare försedd med laserskanner från Nordic Forestry Automation. Datan öppnar för nya analyser och metoder för informationsinsamling och kommer att testas som referensdata för fjärranalysmetoder. 

– Kombinationen av datakällor skapar mervärden åt våra medlemmar, säger Magnus Petersson, skogsbrukschef Södra. Att med hög precision kunna identifiera trädslag är väldigt intressant för de många skogsägare som vill driva ett variationsrikt skogsbruk med barr- och lövträd. Jag ser att det här kan bidra till mer levande och uppdaterade digitala skogsbruksplaner. 

 Utöver Mistra Digital Forest är Södra, Holmen, Sveaskog, SLU och Kempestiftelserna medfinansiärer. 
 
– Projektet hjälper oss att förstå värdet i den information vi får av högupplösta laserdata jämfört med den nationella laserskanningen, säger Clas Engström, utvecklingschef Holmen skog. Vi behöver förstå när kostnaden är motiverad, ytterst har det betydelse för vilken slags data skogsnäringen gemensamt ska efterfråga från statligt håll.