Norden stärker samarbetet inom dataassimilering

Skogliga informationssystem

M I S T R A D I G I T A L F O R E S T 2 0 2 4 H I G H L I G H T S

Med nya metoder inom dataassimilering kan vi få mer nytta av all den värdefulla information som finns om skogen. 2024 stärktes Nordens forskning på området när Finland anslöt sig till samarbetet mellan Mistra Digital Forest och dess norska systerprogram. Nu ska länderna gemensamt stärka forskningsområdet inom EU.

Göranståhlfotoslu[1]
Göran Ståhl, SLU. Foto: SLU ,

Skogssektorn fullkomligt översköljs av fjärranalysdata men mycket kommer aldrig till användning. Med hjälp av det som kallas dataassimilering kan mer data tas tillvara och förbättra beslutsstöd inom skoglig planering. Sedan några år har Mistra Digital Forest och dess norska motsvarighet SmartForest samarbetat, för att stärka forskningen inom dataassimilering och utveckla system som integrerar olika slags fjärranalysdata. 2024 anslöt sig också det finska systerprogrammet UNITE till det nordiska samarbetet.

– Istället för att använda beslutsstöd som enbart förlitar sig på data från en källa eller ett tillfälle kan vi med dataassimilering integrera fler datakällor och data från flera tidpunkter. Det resulterar i beslutsunderlag som gör bättre uppskattningar av nuläget och möjliggör mer exakta framtidsprognoser, säger Göran Ståhl, professor i skogsinventering på SLU och delaktig i samarbetet genom Mistra Digital Forest.

Finska UNITE: ”Ser fram emot fördjupat samarbete”

Annika Kangas Fotoprivat[1]
Annika Kangas. Foto: Privat.

Dataassimilering möjliggör exempelvis att de beslutsstöd som bygger på laserdata från den nationella laserskanningen, som sker med många års mellanrum, kan kompletteras med optiska satellitbilder som kommer i stora mängder varje år.

– Vi behöver mer exakt och aktuell skogsinformation för att fatta välgrundade beslut. Här kan dataassimilering vara en lösning och med gemensamma ansträngningar driver vi på utvecklingen. Jag ser fram emot ett fördjupat samarbete och att kontinuerligt dela erfarenheter och know-how, säger Annika Kangas, professor på Finlands statliga forskningsinstitut för skogsfrågor och delaktig i samarbetet genom UNITE.

SmartForest representant Terje Gobakken, professor i skoglig fjärranalys och planering vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet, ser även han fördelar med samarbetet:

– Våra tre länder har väldigt likartade skogsförhållanden, vilket lägger grunden för ett bra samarbete där vi framför allt har glädje av att dela forskarkompetens och data. Det här är ett omfattande och avancerat område som kräver sina resurser.

Ökar kunskapen inom EU

Terje
Terje Gobakken. Foto: NMBU.

Modeller baserade på fjärranalysdata behöver anpassas för att inte bli missvisande. Det är en problematik som samarbetet sprider kunskap om, bland forskare och beslutsfattare i EU. Nästan alla bedömningar av skogstillstånd baserade på fjärranalysdata rymmer systematiska fel som man måste ta höjd för, till exempel att biomassan ofta överskattas i yngre skog och underskattas i äldre skog. 2024 publicerade Mistra Digital Forest och SmartForest en artikel som uppmärksammar problematiken.

– De nordiska länderna har kommit långt inom forskningen på området, att samarbeta stärker våra resurser och gör oss mer synliga. Genom att sprida kunskap om hur vi justerar för systematiska fel får vi bättre användning av fjärranalysdata inom skogssektorn, säger Göran Ståhl.