Smart planeringsstöd för stickvägar tar form

Beslutsstöd

M I S T R A D I G I T A L F O R E S T 2 0 2 4 H I G H L I G H T S

För att göra avverkningen mer tidseffektiv och skonsam har forskare tagit fram ett stöd som visar var skogsmaskinens basvägar bör gå. Nu tar ett projekt inom Mistra Digital Forest nästa steg och breddar verktyget till att också ge stöd för stickvägar.

Rickard Lunqvist Foto Elin Fries[1]
Rikard Lundqvist. Foto: Elin Fries.

Baserat på data om var virket finns i skogen och hur terrängen ser ut, går det att föreslå var skogsmaskinens basvägar – alltså huvudvägar – ska gå vid avverkning. Skogforsk har utvecklat ett sådant beslutsstöd och det finns numera tillgängligt i olika versioner ute på marknaden. Nu tar forskarna inom Mistra Digital Forest nästa steg och utvecklar en metod som också ger förslag på de stickvägar, en tillfällig eller permanent körväg som används för att transportera ut virke från avverkningsområdet till en större basväg eller upplagsplats, som krävs för att nå alla träd vid avverkning.

– Hur stickvägarna ska gå är beslut som alltid fattas i realtid. Maskinoperatören har ett tufft kognitivt arbete, många beslut ska tas på kort tid och det genom hela skiftet. När projektet är klart vill vi ha ett planeringsstöd som avlastar operatören. Istället för att föreslå exakt hur stickvägarna ska gå, delar det upp trakten i olika sektioner och föreslår vilken flödesriktning varje sektion ska ha till basvägen, säger Rikard Lundqvist, projektansvarig på Skogforsk.

Visualisering av hur verktygets förslag skulle kunna se ut.
Visualisering av hur verktygets förslag skulle kunna se ut. ,
Illustration: Mikael Rönnqvist.

Lägre kostnader och mindre förekomst av körskador

Thomas Persson Mindre
Thomas Persson. Foto: privat.

En prototyp ska vara klar 2025 och precis som beslutstödet för basvägar tar den hänsyn till terrängens lutning. Där det lutar ska förslaget alltid innefatta att skogsmaskinen kör i sluttningens riktning, inte längsmed eftersom risken är större att maskinen välter då. Modellen tränas på terrängkartor som kompletterats med markfuktighetskartor. Med de senare går det också att bedöma var det finns risk för spårbildning som kan ge upphov till markskador.

Projektet samlar just nu in data. Södra och SCA väljer ut data från totalt 40 trakter där arbetslag med gedigen erfarenhet har lagt ut stickvägarna manuellt.

– Förhoppningen är att kunna lägga på den här funktionen som ytterligare ett lager på de beslutsstöd vi använder idag. Det skulle innebära att vi kan minska tidsåtgången och kostnaderna vid avverkning, men också minska förekomsten av körskador. Att ha ett bra tillvägagångssätt när man öppnar upp trakter är något som kommer med erfarenhet. Samtidigt har vi brist på operatörer och alla resurser behövs. Att ha förarstöd som hjälper relativt nyutbildade att komma in i arbetet är en nödvändighet, säger Thomas Persson, verksamhetsutvecklare SCA.

Lösning nära tillämpning

Operatörerna i de utvalda arbetslagen har intervjuats om tillvägagångssätt och vilka instruktioner de behöver för att göra ett bra jobb. Tanken är att modellen ska kopiera de erfarna operatörernas ”tänk” och längre fram i projektet kommer skogsoperatörerna också att ta ställning till och testa modellens förslag.

– Eftersom vi har verktyget för basvägar på plats börjar vi inte från ett blankt papper. Det gör att vi troligtvis kommer betydligt snabbare till tillämpning, säger Rikard Lundqvist avslutningsvis.