Skogens värden och väsen

Jag låg i sängen bredvid morfar och lyssnade när han berättade om skogens väsen. Morfar var född 1887 på en liten gård på småländska höglandet. Där på gården och i skogen fanns inte bara människor utan också väsen, icke-mänskliga och icke-gudomliga varelser, som man måste hålla sig väl med.

I en del av skogen bodde skogsrået som man inte fick störa. Små grå tomtar kunde visa var det var bäst att fiska, men också stjäla spannmål från logen. De påverkade tillgången på mat och den fattiga familjens försörjning. Vättarna måste man respektera annars kunde man drabbas av sjukdomar eller olyckor. Trollen bodde allra längst in i skogen dit barnen inte fick gå, för då kunde de bli bergtagna. I skymningen och vid soluppgången dansade älvorna över de mossiga markerna.

Skogen var en förutsättning för uppehället. Den gav virke att bygga med, användes i många redskap både i jordbruket och i hushållet och veden gav värme. I skogen fanns bär och svamp och hade man tur kanske man kunde fälla en hare eller ett rådjur. De fåtal korna gick på skogsbete. Men skogen band också samman människorna där man gick genom skogen för att besöka en annan gård eller grannbyn.

Skogens värde var främst ekonomiskt, men den hade också sociala och nästan mytologiska värden. Idag talar vi om ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet, där hållbar utveckling i den så kallade Brundtlandrapporten definierades som:  ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.

Vi är nog alla överens om skogens stora ekonomiska värde för enskilda, företag och för Sverige som land. Att skog och skogsmark är en förutsättning för biologisk mångfald torde vara oomtvistat, liksom skogens betydelse för att ta upp koldioxid och ersätta produkter som har stora negativa bidrag till klimatförändringarna.

De flesta svenskar har något slags förhållande till skogen för rekreation, svampplockning eller jakt. En del är rädda för skogen, men många av oss älskar skogen för dess skönhet som ger en känsla av att vara en del av naturen, välbefinnande och lugn.

Därför tycker jag det är mycket glädjande att Mistra Digital Forest nu också har inkluderat projekt om skogens sociala värden i programmet. Vad gör att vi uppskattar en skog? Går detta att omsätta i parametrar som är mätbara? Och hur integreras sociala värden i olika planeringsverktyg? Detta är några frågor där jag ser fram emot att Mistra Digital Forest kan bidra med svar. Jag tror också att digitala hjälpmedel kan bidra till att förhöja människors upplevelser i skogen.

Men även i vår digitala tid måste vi respektera skogens väsen. För annars kan det gå illa!

Ingrid Petersson
Ledamot Mistra Digital Forest programstyrelse