Kunskaper om hur den mänskliga hjärnan fungerar driver digital hållbarhetsutveckling i skogsbruket

”När ni är klara med dataöverföringen trycker ni på PF3, en av knapparna längst upp till vänster på tangentbordet, så får ni en översiktsbild av alla uppgifter. Om allt ser rätt och riktigt ut trycker ni på Enter så överförs allt till stordatorn”. Instruktionen kommer från SCA:s internutbildning i datoriserade system för att sammanställa och överföra produktions- och lagerstatistik i skogsbruket. Uppgifter som bland annat var grund för löneutbetalningar eller ersättningar till entreprenörer. Året var 1987 och dagar av arbete med att noggrant fylla i blanketter som skickades med post för optisk inläsning i centraldatorn ersattes av datasamlare i skogen och en PC på alla arbetsledares bord. En kritisk fråga var att få med sig alla maskinförare och tjänstemän i förändringen. Det gick vägen och ett par dagar i månaden kunde läggas på mer värdeskapande arbete än att fylla i blanketter. Dåtidens innovationer; utvecklingen av PC, datasamlare och stabil dataöverföring, via koppartråd, var nyckeln för förändringen som var ett av många tidiga steg i att använda IT på bredden i skogsbruket.

Drygt 30 år senare samlades de flesta svenska skogsföretagen och ett antal forskningsutförare i forskningsprogrammet Mistra Digital Forest, MDF. Ett åttaårigt program som omsätter närmare en kvarts miljard kronor. Det kraftsamlar på gemensam innovation och utveckling för stärkt global konkurrenskraft med avseende på alla dimensioner i hållbar utveckling. Innovation är en process som sker stegvis där långsiktiga, storskaliga insatser betyder mer än individuella bidrag. Ett gott skäl till samverkan.

Många av de frågor som utvecklas inom MDF har diskuterats i skogsbruket i decennier men otillräcklig datorkraft och höga kostnader har varit begränsande. Det finns en regel som säger att datorkraften fördubblas vartannat år. Därmed ökar möjligheterna exponentiellt över tiden. Samtidigt är det ju inte självklart att mer data och enorma informationsmängder lagrade i stora elslukande serverhallar leder till utveckling av ett mer hållbart skogsbruk. Data behöver förädlas för att bli användbar för utveckling av verktyg som automation eller beslutsstöd.

AI är, enligt EU-parlamentets definition, ”en maskins förmåga att visa människoliknande drag, såsom resonerande, inlärning, planering och kreativitet”. En förutsättning för att utveckla artificiell intelligens är inte bara snabbare datorer och alltmer invecklade algoritmer utan också att ökad kunskap om hur den mänskliga hjärnan fungerar används för att utveckla allt från maskininlärning för chatrobotar till självkörande fordon. 

AI och andra digitala verktyg används inom MDF för att skapa alltmer hållbara förädlingskedjor i skogsnäringen: det kan bidra till att minimera användningen av fossila drivmedel, öka produktiviteten, minska den miljömässiga påverkan på mark och vatten, identifiera strukturer av betydelse för biologisk mångfald, avlasta maskinförare och ge beslutsstöd för olika skogliga åtgärder.

Utvecklingen i skogsbruket är mitt i ett språng med hjälp av de möjligheter som digitaliseringen ger. Det är fantastiskt roligt och lärorikt att ta del av alla framsteg som görs. Under de återstående åren i forskningsprogrammet tillkommer frågor om hur den sociala dimensionen i hållbar utveckling i skogsbruket påverkas av digitalisering. Precis som 1987 handlar det om hur vi människor påverkas av och ser på förändringen för att den ska bli framgångsrik.

Mårten Larsson
Ordförande Mistra Digital Forest programstyrelse