Digital teknik ska ge bättre koll på skogsbilvägarnas skick

Enskilda vägar i dåligt skick riskerar att bli en dyr historia för både skogsbruket och miljön. Idag vet vi förhållandevis lite om vägarnas status men nu utvecklar forskare metoder som kan förbättra förutsättningarna för vägunderhåll och avverkningsplanering.

Många av landets skogsbilvägar börjar bli till åren. De flesta kom till under senare halvan av 1900-talet och kämpar i dag med en underhållsskuld som påverkar skogsbrukets transporter. Ofta är bärigheten för tunga fordon begränsad stora delar av året och den dåliga standarden påverkar också de många husägare som bor längsmed vägen.

– Ett grundläggande problem idag är bristfällig väginformation, det gör att vi inte kan planera underhållet tillräckligt bra. Vägnätet är helt avgörande för skogsbruket och avverkningen planeras efter fordonens möjligheter att ta sig fram. Vet vi inte tillräckligt om vägen kan det leda till onödiga vägskador och det finns risk att transporterna måste vända med oförrättat ärende. Allt detta är kostsamt för både miljön, väghållarna och skogsbolagen, säger Daniel Noreland, forskare inom produktions- och försörjningssystem på Skogforsk.

Pilottest pekar mot förplanering från skrivbordet 

Med stöd från Mistra Digital Forest undersöker Skogforsk om fjärranalysdata och andra verktyg kan användas både för nyinventering och för att hålla information om vägarna ajour. I en studie används jordartskartan, markfuktighetskartan och laserdata som bland annat innehåller dikesinformation.

– Vi har gjort ett pilottest där vi bärighetsbedömer vägarna med den här sortens data. Allt pekar mot att vi på sikt skulle kunna göra en stor del av förplaneringen inför en avverkning från skivbordet, säger Daniel Noreland.

Skogliga aktörer vill ha inventeringsmetod för enskilda vägar 

En metodutvecklingsgrupp bestående av skogliga aktörer driver nu på utvecklingen av en inventeringsmetod för det enskilda vägnätet i Svealand och Norrland. Om Götalands enskilda vägar finns redan bra information efter ett omfattande fältinventeringsprojekt. Att återigen ge sig ut i fält för att inventera vägarna skulle vara alltför tidskrävande och dessutom öppnar ny digital teknik dörren till mer effektiva lösningar.

– Det är klart motiverat att förbättra informationen om enskilda vägar. En grov uppskattning visar att bristfällig väginformation kostar en krona per avverkad kubikmeter. Sveriges årliga avverkning ligger på cirka 85 miljoner kubikmeter, säger Lars-Erik Jönsson, tjänsteansvarig för transporter på Biometria och den som leder metodutvecklingsgruppen.

Han efterfrågar en automatiserad metod som förenklar och effektiviserar tillgången till väginformation, med grundkravet att kvalitén inte går förlorad på vägen.

– Så långt det går ska vägförhållanden kunna uppskattas på distans men ett steg på vägen dit kan exempelvis vara en modell som identifierar kritiska sträckor, och att vi sen åker ut och inventerar där det behövs, säger Lars-Erik Jönsson.

Brett arbete med att förbättra information om skogsbilvägar

Skogforsk undersöker också hur information från lastbilarnas motorstyrning kan användas för att uppskatta tillgängligheten. Genom att se hur rullmotståndet förändras när vägbanan blir mjukare, exempelvis efter regn, går det att löpande göra sig en bild av vägens status. Data om topografin är också viktig. 2026 får Sveriges nationella vägdatabas bättre topografisk information, vilket i förlängningen kan höja datakvalitén inom projekt av det här slaget.

– Det pågår ett brett arbete med att förbättra informationen om skogsbilvägar så att skogsbruket blir säkrare, mer effektivt och kan minska skador på vägarna, säger Daniel Noreland avslutningsvis.