Friluftsliv och rekreation på väg in i Heureka

Vilken skog trivs svenskarna bäst i? Svaret finns i en studie från SLU som publiceras inom kort. Resultaten visar att en uppvuxen skog med bra stigar är mest populär – och att de som har en stark relation till naturen är mindre kräsna. Nu ska insikterna användas för att integrera sociala värden i beslutsstöd för skoglig planering.

Ett år in i sina doktorandstudier har Victor Göransson gjort sig en första bild av vad som får svenskarna att uppskatta ett besök i skogen – och vad som är direkt avskräckande. Målet är att göra sociala värden som friluftsliv och rekreation mätbara och på sikt integrera dem i Heureka, det mest använda beslutsstödet för skoglig planering på bestånds- och landskapsnivå.

 I en nyligen genomförd studie inom Mistra Digital Forest fick 1 500 personer från hela landet svara på en enkät om sin relation till skogen och hur de upplever olika skogsmiljöer, utförd i SLU:s regi.

– Jag vill lyfta in friluftsliv och rekreationsvärden i den skogliga planeringen, främst med tanke på den positiva effekt skogsvistelser har på folkhälsan. Studien visar att vi uppskattar luftiga, ”städade” skogar med uppvuxna träd framför ”stökig”, nygallrad skog eller tät ungskog. Men det som är så intressant är att stigar har en positiv effekt på upplevelsen oavsett vilken slags skog det handlar om. Framkomligheten är jätteviktig för skogsbesökaren, säger Victor Göransson, doktorand i skoglig planering vid SLU.

Unik infallsvinkel fångar svenskens naturkontakt

Det finns stora skillnader i hur individer upplever skogen. För att förstå orsaken lånar studien begreppet nature connectedness – naturkontakt – från miljöpsykologin. Den här i sammanhanget unika infallsvinkeln fångar i vilken utsträckning vi känner oss som en del av naturen. Sambandet är tydligt: ju starkare naturkontakt desto mer kopplar vi av i skogen, och desto större tolerans har vi för olika skogstillstånd.

– Naturkontakten fångar våra olika upplevelser av skogen på ett sätt som vi inte har kunnat beskriva tidigare. De här resultaten blir intressanta när vi exempelvis kopplar dem till urbaniseringen. Vi vistas allt mindre i skogen och får sämre förutsättningar att bygga den där naturkontakten. I mångas ögon blir skogen mindre attraktiv och vi får sämre återhämtning där. Det blir en negativ spiral, säger Victor Göransson.

Variationer i landskapet positivt för upplevelsen

Studiens fokus har hittills begränsats till enskilda skogliga bestånd eller platser. I nästa steg plockas landskapsperspektivet in, något Victor Göransson tycker är extra intressant för ett skogsbruk som bejakar sociala värden.

– Som skogsbesökare är vi ofta i rörelse, vi plockar svamp, promenerar eller springer och då förhöjs skogsupplevelsen av variationer i landskapet. Ett nyavverkat område som många upplever som rätt trist i sig självt blir inte lika störande om det följs av en uppvuxen produktionsskog. Eftersom 80 procent av alla skogsbesök sker nära tätbebyggelse är det framför allt där en hänsyn till sociala värden som rekreation och friluftsliv spelar roll, säger Victor Göransson avslutningsvis.