GPT-assistenter på väg ut i skogen
Beslutsstöd
Allt fler använder AI-baserade assistenter som bollplank både privat och på jobbet. Nu testas tekniken i skogen. Inom Mistra Digital Forest utvecklas språkmodeller som är specialiserade på planering och beslutsfattande i skogsbruket.
På kort tid har GPT-baserade språkmodeller blivit en självklarhet i mångas liv. Nu testar ett projekt inom Mistra Digital Forest att dra nytta av tekniken för att utveckla GPT-baserade språkmodeller som ska bli specialister på att planera och fatta beslut i skogsbruket.
– Målet är att i ett första skede skapa ett beslutsstöd för planerare. Tekniskt sett är steget inte särskilt stort från de GPT-assistenter som många använder idag. Vi utgår från samma teknik men skillnaden ligger i hur hårt modellen styrs, vi begränsar vilken information den får använda. Tanken är att utveckla en assistent som kan vara ett stöd ute i fält och ett hjälpmedel för att tolka den kunskap och dokumentation som redan finns på området, säger Morgan Rossander, forskare på Skogforsk.
Transparent, robust och förutsägbar viktiga egenskaper
Kärnan i den här lösningen är Retrieval Augmented Generation (RAG), en etablerad metod där språkmodellen inte svarar fritt utifrån sin generella kunskap utan hämtar svar ur en avgränsad uppsättning dokument. I det här fallet rör det sig om en särskilt uppbyggd databas med relevant och kvalitetssäkrad information.
Nu gör forskarna justeringar under huven för att få bukt med de problem som många språkmodeller tampas med. Hit hör bland annat hallucinationer – att språkmodellen börjar hitta på svar och under längre dialoger gradvis glider bort från sin ursprungliga uppgift. Forskarnas lösning på problemet är att vid varje ny fråga ge modellen hela uppgiften på nytt, med instruktioner om vem den är och vad den ska göra.
– Det gör assistenten betydligt mer robust och förutsägbar. Modellen måste också redovisa varifrån informationen hämtas genom att länka till exempelvis rätt sida i en pdf. På så vis säkerställs den transparens som annars är en utmaning med språkmodeller. Det brukar vara svårt att veta hur de kommit fram till sitt svar, säger Morgan Rossander.
Demoversion tillgänglig
Intresset för den här typen av lösningar är stort och nu kan skogsbolagens planerare testa en första demoversion. Sara Nilsson, planeringsspecialist på projektparten Holmen:
– Det här projektet stämmer bra överens med vår strategi att jobba mot mer datadrivna beslutstöd. En traktplanerare fattar väldigt många beslut i sitt arbete och det är inte alla faktorer som är relevanta på alla trakter. En förhoppning med denna typ av stöd är att de ska ge planerarna relevanta underlag för de faktorer som är viktiga för en specifik trakt. Krav från vår sida är att språkmodellen ger samma svar oavsett vem som frågar och att den inte hittar på egna lösningar.
En av de viktigaste utmaningarna som finns kvar att lösa handlar om hur frågans formulering påverkar svaret. Allmänt ställda frågor ger ofta breda svar, medan yrkesspecifika formuleringar ger mer relevant återkoppling. På sikt bör den här sortens planeringsstöd kunna besvara även ”allmänna” frågor på ett specifikt sätt. En möjlig väg framåt är ett slags flerstegslösning där modellen får resonera, söka information i omgångar och successivt ringa in vad som är relevant, istället för att försöka lösa allt i ett steg.
Letar sätt att tillgängliggöra modellen
Nu letar forskarna kommersiella lösningar och alternativ för att tillgängliggöra modellen. Ett sätt kan vara att dela dokumentationen via Open AI:s online-lösningar, då i mer begränsad form men med fördelen att den blir tillgänglig för alla. 2026 kommer projektet också att undersöka om de kan tillgängliggöra språkmodellen via Microsofts Copilot Studio, det kan vara ett sätt att göra modellen lättare för företagens IT-organisationer att införa och förvalta.
– Utvecklingen går så fort att vi bara i det här projektet är inne på vår tredje grundmodell. Det som var avancerat för ett år sedan är i dag både billigare och mer stabilt. Hela tiden öppnas nya möjligheter för hur tekniken kan användas i praktiken, säger Morgan Rossander.