Hur skapar Sverige värde av skogliga data? – ny rapport söker svaret

Aldrig tidigare har det samlats in så mycket data om skogen. Rätt använd kan den bli en nyckel till svensk innovation och konkurrenskraft. Men vilken slags data är intressant och hur blir den användbar? 2026 kommer Mistra Digital Forest med en rapport som försöker ringa in hur Sverige skapar värde av skogliga data.

Mängden data som genereras i skogsbruket har ökat kraftigt, men att data skapar värde sker inte per automatik. För det krävs aktiva insatser, organisatoriska förändringar och ett systemperspektiv som fångar olika aktörers behov – från företag och forskare hela vägen upp till samhällsnivå. Det är utgångspunkten för en rapport från Mistra Digital Forest som publiceras 2026.

– Rapporten vänder sig till en bred publik och försöker ge en samlad bild av vilka skogliga data som finns i Sverige, vilka data som kan göra nytta och vad som krävs för att skapa värde av dem. För att fatta kloka beslut behöver vi få bättre överblick men också hitta fram till ett gemensamt språk, säger Daniel Nylén, docent vid institutionen för informatik på Umeå universitet.

Saknas helhetsperspektiv över skogliga data 

Rapporten som tas fram i samarbete mellan forskare vid Skogforsk och Umeå universitet ser en utmaning i att det inte finns ett helhetsperspektiv över skogliga data. Det saknas ofta ett gemensamt språk för att beskriva typer av data och en förståelse för olika aktörers benägenhet eller möjlighet att dela data. Här kan aspekter som myndighetskrav, konkurrenslagstiftning och affärsintressen påverka förutsättningarna.

– Ofta utgår vi från de data vi har och ser vad vi kan göra med dem. Här vänder vi på det och frågar oss vad olika aktörer vill åstadkomma och arbetar sedan bakåt för att se vad som krävs för att nå dit. Projektet kartlägger exempelvis vilka typer av data som skapar värde för olika aktörer; vi går från individnivå, via ett branschperspektiv och vidare upp till samhällsnivå. Vi zoomar också ut och studerar helheten för att hitta de områden där det är både värdefullt och möjligt att samarbeta kring data, säger Maria Nordström, programchef för digital transformation och skoglig planering på Skogforsk.

Bättre datadelning öppnar för innovation 

Forskarna undersöker också hur politiken närmar sig frågan i Sveriges uppdaterade digitaliseringsstrategi som kom 2025. Där betonas AI, säkerhet och data betydligt tydligare än tidigare. Nyligen har också flera sektorsmyndigheter fått i uppdrag att samla in och tillgängliggöra data om natur och samhälle. Här ser Daniel Nylén en viktig koppling till att skapa förutsättningar för innovation:

– Det som verkligen öppnar för innovation är när data kan delas och kombineras över bransch- och sektorsgränser. Att stärka infrastrukturen för datadelning kan på sikt få stor betydelse för hur snabbt nya lösningar kan utvecklas på ett säkert och hållbart sätt, säger Daniel Nylén.

Inga facit – men ett lättillgängligt diskussionsunderlag 

I dag pågår flera parallella svenska satsningar i form av datalabb, datatorg och datafabriker som driver innovation men också skapar fragmentering. Framöver blir frågan hur satsningarna kan samordnas till en helhet som gynnar både bransch och samhälle.

– Osäkerheter kopplade till data skapar tröghet i systemet. Samtidigt går utvecklingen så snabbt att många aktörer inte hinner vänta på gemensamma ansatser utan börjar bygga egna lösningar. Resultatet blir fragmenterat. Här kan Mistra Digital Forest fungera som en arena där branschen pratar ihop sig om vad som bör samordnas. Rapporten ger inget facit men kan förhoppningsvis vara ett lättillgängligt underlag som bidrar till en mer konstruktiv diskussion, säger Maria Nordström avslutningsvis.