Kan AI motverka polarisering i skogen?

Kan AI hjälpa oss att motverka polarisering i skogen? I jakten på ett svar bjöd forskare in en rad skogliga aktörer för att ta reda på vad de önskar sig av digitaliseringen. Insikterna resulterade i tre områden där ny teknik kan vara användbar för att motverka målkonflikter.

Naturskyddsorganisationer, myndigheter och skogsföretag är alla exempel på intressenter som deltog i en workshop arrangerad av Mistra Digital Forest och WASP-HS, ett samhällsvetenskapligt forskningsprogram med fokus på hur AI påverkar människor och samhälle. På plats var också flera teknikföretag specialiserade på skogsbruk och naturvård.

– Skogen rymmer många målkonflikter, vi ska ha den till att ersätta fossil råvara men den är också viktig för biologisk mångfald och friluftsliv. Vi befinner oss i ett viktigt skede där vi har tillgång till detaljerade data men där vi också måste se till att teknikutvecklingen är relevant för alla skogliga intressenter, säger projektledare Joakim Wising, doktorand i statsvetenskap vid Umeå universitet.

Inställningen till ny digital teknik skiftar, enligt Joakim Wising, en hel del. Vissa är starkt övertygade om att de stora datamängderna och precisionsskogsbruket kan bidra till att lösa målkonflikter, medan andra menar att det finns skogliga intressen som aldrig kan samverka. En del intressen – som rekreation – är också svårare att göra mätbara.

– En rättvis digitalisering i skogen börjar med att ta reda på vad intressenterna själva önskar sig och var deras farhågor bor. Här börjar vi med att utgå från intressenternas egna tankar för att se hur de kan representeras i data och nya digitala beslutsstöd.

Workshopen mynnade ut i tre områden där ny teknik kan underlätta målkonflikter:

1. Förbättra markägarens möjligheter att bruka skogen

Ny teknik kan underlätta ett mångsidigt skogsbruk där det är lättare att mäta skogliga värden. Det öppnar för nya affärsmodeller, där skogsägare exempelvis kompenseras för ett skogsbruk som främjar biodiversitet eller att deras skog binder kol. Utmaningen här är att det krävs stora mängder data och att vissa intresseperspektiv är svårare att mäta än andra. Det krävs också att politiken möjliggör nya affärsmodeller.

2. Data för beslutsfattande

Med hjälp av stora mängder detaljerade skogsdata går det att skapa digitala tvillingar – en virtuell och uppdaterad kopia av ett skogsområde. Där kan konsekvenserna av diverse åtgärder iscensättas, detta gör det enklare att balansera olika intressen i beslutsprocesser. En riskfaktor är att data innehåller osäkerheter som behöver hanteras för att inte skapa en digital tvilling som är missvisande vilket kan göra att beslut fattas på felaktiga grunder.

3. En gemensam grund för diskussion

Tekniken kan ge intressenter den gemensamma verklighet som krävs för att göra avvägningar mellan intressen och främja ett hållbart skogsbruk. Här ska digitala verktyg vara ett stöd för samtal – inte en ersättning för dem. Utmaningen här är att hantera hur kompetens, datatillgång och möjligheter att finansiera ny teknik kan skilja sig mellan olika intressen.