Skogsbruket har fått egen superdator

I höstas driftsattes den första specialutformade superdatorn för skogsteknisk forskning. Computational Forestry Lab (CFL) vid Umeå universitet kan hantera enorma datamängder och utföra komplexa beräkningar. Med den kommer helt nya möjligheter att utveckla AI-lösningar till skogsbruket.

Superdatorn Computational Forestry Lab (CFL) är byggd för att möta den skogstekniska forskningens snabbt växande behov av högpresterande beräkningar och avancerad AI. Med den blir det möjligt att bearbeta stora mängder data från flygburen laserskanning, satelliter och skogsmaskiner, producera syntetiska data från avancerade simuleringar och träna nya AI-modeller.

Superdatorn har sin fysiska placering på Umeå universitets centrum för högpresterande datorsystem, HPC2N. Bakom etableringen står Kempestiftelsen och Mistra Digital Forest.

– Det unika med CFL är att den är skräddarsydd för digitaliserad skogsteknisk forskning. Genom att samla data och beräkningskraft kan vi göra analyser och utveckla modeller som inte är möjliga när vi har våra resurser utspridda på olika lärosäten och företag, säger Lucas Hedström, forskare vid institutionen för fysik på Umeå universitet.

Underlättar samarbete

Beräkningsinfrastrukturen är utformad för att passa både avancerade och ovana användare. Inledningsvis testas CFL av en mindre grupp forskare för att sedan successivt öppnas upp för fler. Både forskare och industripartners kan använda superdatorn för att exempelvis träna modeller som identifierar trädslag, bedömer virkesegenskaper och planerar avverkning med hög precision. Det blir också enklare att utvärdera forskningsresultat när nya modeller och algoritmer kan testas direkt i infrastrukturen. 

– På CFL kan modeller och algoritmer utvärderas mot varandra på många olika dataunderlag, utan att affärskritisk information delas. Ett av CFL:s viktigaste bidrag är att underlätta samarbete mellan forskare, företag och teknikleverantörer, säger Lucas Hedström.

Ger bättre beslutsunderlag för skogsbruk och miljöarbete

Anneli Ågren, forskare vid SLU, använder CFL för att utveckla högkvalitativa kartor baserade på laserdata och AI. Just nu arbetar hon med att ta fram en ny och mer detaljerad jordartskarta för Sverige. Tillsammans med kollegan William Lidberg ligger hon bakom bland annat SLU:s dikeskartor och markfuktighetskartan som båda har fått stor betydelse för skogsbruket.

– Något jag har lärt mig genom åren är att det inte går att bygga en bra AI-modell utan starka och omfattande träningsdata. Att samla data och beräkningskraft i CFL gör att vi kan ta fram mer högkvalitativa kartor. Kartorna ger oss bättre beslutsunderlag för både skogsbruk och miljöarbete, och är viktiga underlag i diskussioner om klimatanpassning och skogens roll som kolsänka, säger Anneli Ågren avslutningsvis.